Det är inte så att jag inte läst nåt sen den förste augusti. Det är bara svårt att hinna med att skriva också.
Den här boken - En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka valde jag därför att omslaget såg ganska trist ut och för att den hade en rolig titel. Till skillnad från många andra som väljer bok efter omslag, brukar jag välja de "tråkiga", ofta enfärgade för de böckerna brukar vara bra. Ofta är det böcker från mindre förlag, som ger ut översättningar från andra språkområden än det anglosachsiska som har dessa lite enklare, men ofta konstnärliga omslagsillustrationer. Typ de kulturrådsstödda titlarna till biblioteken.
Men den här gången blev jag lite besviken. Hade läst nån recension, som klassade boken som "vansinnigt rolig, underbart elak och mycket rörande". Den skulle skildra ett komiskt kulturkaos i en invandrarfamilj:
En 84-årig ukrainsk änkling, invandrare i Storbritannien blir kär i en blond, yppig 36-årig frånskild kvinna, också hon från Ukraina. Om han gifter sig med henne, kommer hon och hennes 14-årige son att få uppehållstillstånd.
De två döttrarna Vera och Nadezjda försonas efter en lång ovänskap för att rädda sin far från denna lycksökerska.
Samtidigt som den gamle mannen gör allt för att vinna denna kvinnas kärlek, skriver han också på en bok om traktorer på ukrainska.
Visst är det mycket humor i berättelsen och man får också veta en del om familjen stidigare historia. Men den går inte på djupet och skildringen av den gamle mannen blir bara patetisk.
